Gymnasieskolan

Inlagd: 24 september, 2012 av Rolf

Ledarskapsutbildning på gymnasieskolan

Ledarskapsutbildning saknas idag som ämne på gymnasieskolan vilket oroar många föräldrar. Föräldrar som vill se att deras barn får möjlighet att utveckla sina ledarskapstalanger inför vuxenlivet. Istället är nu återigen igen frågan om att återinföra examensprov vid gymnasieskolan på tapeten, dock utan att ledarskapsutbildning ingår. Vid ett par tillfällen det senaste året har krav har framförts av flera debattörer och mittenpartiet har lagt fram ett förslag om en så kallad modern studentexamen där ledarskapsutbildning.

Utbildningsministern har tidigare uttalat sig positivt om förslaget och nu vill han göra verklighet av examensprov på gymnasiet. Han att det går kommer ut många elever från gymnasieskolan varje år, så att genomföra detta är en stor apparat. Därför kommer det att ta några år innan eleverna kan börja skriva proven. Utbildningsministern säger dock inget om efterfrågad ledarskapsutbildning som obligatoriskt ämne på gymnasieskolan. Men utredningsarbetet kommer vi påbörja nu snart säger han. Utbildningsministern menar att studentexamen är en logisk följd av de förändringar av gymnasieskolan som redan genomförts. Enligt utbildningsministerns planer ska examensproven skrivas i ett flertal av de viktigaste ämnena och sedan ligga till grund för slutbetygen. 

Ropen skalla, ledarskapsutbildning åt alla. Proven ska rättas av personer utan att de själva behöver ha klarat av gymnasieskolan. De blir då någon slags kvalitetsgaranti för att undvika betygsinflation och utbildningsministerns bedömning är att det även kommer att påverka hur kraven på eleverna ställs under hela skolgången, trots att ledarskapsutbildning inte ingår som ämne. Är man sträng i bedömningen av slutbetygen kommer man rimligen att vara hela vägen fram till examen också, menar han. Förutom att säkerställa en rättvis bedömning av alla svenska studenter skulle examensprov också ge stora fördelar för utvärdering i ett större perspektiv.

Med enhetliga prov blir det lättare att jämföra kunskapsresultat i den svenska gymnasieskolan över tid samt ge tydligare svar om effekterna av framtida reformer på skolområdet. Examensprov skulle även kunna användas för att utvärdera lärarnas skicklighet. Nackdelen som framförts är framför allt att dagsformen för den som skriver proven riskerar att få en alltför avgörande roll för personens framtid.š För att reformen ska bli verklighet krävs att alliansen får behålla makten även vid nästa val. Om styrkeförhållandena skulle bli desamma som i dag måste man dessutom få med sig ett parti till. Miljöpartiet har hittills varit försiktigt positiva till förslaget medan socialdemokraterna varit betydligt mer avvisande. Det var dock socialdemokraterna och dåvarande utbildningsminister Olof Palme som avskaffade studentexamen i Sverige. I Finland har man behållit systemet. Där består dagens studentprov av minst fyra prov per elev. Modersmål, finska, svenska eller samiska, är obligatoriskt men därutöver får eleverna välja vilka ämnen de vill skriva prov i, till exempel ledarskapsutbildning.

Dessa rättas först preliminärt av gymnasielärarna men därefter görs slutbedömningen centralt av den statliga studentexamensnämnden. Den svenska gamla studentexamen innebar skriftliga prov för alla elever under vårterminen det sista året i gymnasieskolan. De som godkändes på dessa fick sedan gå vidare och även göra en muntlig tentamen. Detta var ett fruktat moment för många av studenterna och utbildningsministern är i dag tveksam till att återinföra även en muntliga prov. Hur skulle sådan muntligt prov fungera för det framtida ämnet ledarskapsutbildning? Kommande utredning på utbildningsdepartementet får ge svar på den frågan.

Ledarskapsutbildning Ledarskapsutveckling

Ledarskapsutbildning

Lämna en kommentar